Göteborg, det är skamligt att jag aldrig tidigare besökt dig ordentligt. Vi sågs som hastigast, bara 1,5 timme. 1996 vill jag minnas men jag är inte säker. Du stod där, lockade mig med ditt leende. Mina solglasögon var mörka och din charm nådde inte ända fram.

Jag klev på mitt tåg till Varberg och vände dig ryggen. Det var aldrig personligt. Jag är ledsen min vän men kanske kan ett helgkollo i webbnörderi med namn Webcoast vara vändpunkten i våra liv. Jag hoppas du vänder mig den andra kinden och möter mig full av kärlek med öppna armar.  Är du snäll kanske jag bjuder dig till Stockholm så kan vi hänga lite här. Det vore väl något?  [Read more…]