Nu har det gått en vecka sedan jag avslutade min tio veckors praktik hos Rektorsakademien Utveckling. Det har varit en lika lärorik som rolig tid, och det är med ett visst vemod jag snubblar mig tillbaka till skolbänken. Jag vill vara fri. Tålamodslöst vill jag ut i verkligheten och smutsa ner händerna i nya skarpa projekt.
Trivts som en snögubbe i Nordpolen
Snabbt blev jag inkastad som en i gänget och tilläts ta plats med både idéer och projekt. Jag blev snabbt ansvarig för många olika projekt och känner att jag tillfört dem en massor. Många av projekten jag arbetat med vill jag inte nämna här i och med det förtroende vi har för varandra, därför lämnar jag mina arbetsuppgifter helt åt sidan. De har kort och gott handlat om både intern och extern kommunikation på olika nivåer och av olika slag.
Det är inget stort företag men de kämpar med ett gott syfte i ryggen vilket var gott nog för mig att anta denna utmaning. Deras vision är att förändra skolan och ta den från industrialismens katederundervisning in i det digitala 2000-talet. Min handledare Fredrik Svensson som är både VD och delgrundare i bolaget tillsammans med Caj Malmros blev jag introducerad till första gången i Almedalen. En mycket intressant människa med många spännande tankar och funderingar.
Bara veckor innan jag började hittade Micaela Jonsson sin plats som projektkoordinator på RAU. En glad tjej som för varje dag växer sig starkare och starkare in i sin roll på kontoret. Vi tillsammans med Miriam Axelsson, som är mediapedagog och har tusen bollar i luften, pryder bilden ovanför.
Ingången till Vittraskolan i Telefonplan
Skola, utbildning och tid
Svenska skolan är en spännande värld att blicka in i och jag kommer säkerligen in och bökar där igen. Utbildning är trots allt fundamentalt och genomsyrar samhällets samtliga nivåer om än det är på förskolan eller i arbetslivet. Det är en dynamisk lekplats och sannerligen behövs det nytt krut där.
Det finns inget vinnande recept men det är hög tid att bryta upp gamla strukturer och experimentera lite. Det behövs alternativ. Några finns det redan så som Vittraskolan och till exempel. Självklart ska man inte leka med koncept på elevernas bekostnad men jag tror att det går att göra massor utan att de far illa. Det kan vilket fall inte bli sämre.
Måste vila ibland…
Det är i högsta grad en paradox det här med tiden; 10 veckor flög förbi medan vissa saker tar oändligt lång tid och då kommer man inte långt med åttatimmars arbetsdag. Det är verkligen en av de större insikterna under mina tio veckor. Det var till och med lite frustrerande eftersom man vill framåt hela tiden. Man får helt enkelt lära sig att leva med att många gånger finns det även en dag i morgon. NuFullNess – Eller hur???
