Året har inte riktigt kommit till ända. Det är några timmar kvar och dagsljuset flödar in i köket. Kastar skuggor omkring sig. Jag ser minnesbilder dansa omkring i dem och de rycker mig tillbaka till olika stunder som året bjöd på. One dove med Antony & The Johnsons ger minnesbilderna en melankolisk känsla där jag sitter vid köksbordet i fortfarande rufsigt hår från natten och genomlever året som var. Med glädje och tårar.
Det var i år jag lärde mig gråta. Något jag inte gjort sen yngre tonåren, och det var mycket som ville ut. Många fina nya ansikten kom in i mitt liv under året som gått. Andra lämnade för fortsätta sin egen väg. Min vackra mormor Erika samlade familjen en sista gång på sin 90-årsdag för att veckor senare somna in. Jag kan fortfarande höra hennes andetag från den sista gången jag såg henne och känna hennes hand i min.
Det har varit ett omvälvande år på alla sätt och vis. Jag sa upp mig från arbetet och bytte byggbranschen mot skolbänken. Relationen jag var i finns nu bara som minnen och bilder på min hårddisk. Återupptäckten av min inre drivkraft vilket har blommat ut sedan terminsstarten. Under året har jag har börjat ta tag i mitt förflutna och mig själv med terapi. Bara det en resa i sig.
Mest spännande och inspirerande har varit alla möten med nya människor. Som alltid. Att träffa nya människor är otroligt berikande, ger ett mervärde att leva. Alla har en historia att berätta och jag älskar att lyssna. Nu också på årets sista dag kommer jag att få träffa massa nya människor, vilket jag ser fram emot.
Jag vill bara önska alla underbara människor runt omkring mig ett riktigt härligt 2012 full av eufori, glädje och närhet. Besegra alla era demoner och plocka milstolparna en efter en för 2012 kommer bli det bästa året någonsin. Thats a fact. För som Mayaindianernas kalender visar så går vi in i en ny era och inte mot en undergång. Det är en nu tid på väg. Nya möjligheter och nya utmaningar väntar.
Massa kärlek och gott nytt år vänner
